Bidrag till studieförbund (2023)

Kommunens motiv för stöd:
Kommunens stöd till folkbildningen ska i likhet med statens syfta till att;

• Främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen
  
• Stärka och utveckla demokratin
  
• Bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande

Främst ska resurserna användas för att nå ut till grupper som av olika skäl har begränsade möjligheter att delta i studier och kulturverksamhet.

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper.

Bidraget förutsätter ett grundläggande förtroende för de mottagande organisationerna och deras förmåga att förverkliga den bildningstanke de säger sig stå för. Utifrån angivna riktlinjer ska företrädarna för folkbildningen på eget ansvar avgöra hur det tilldelade kommunala bidraget ska användas.

Om studieförbunden ska åtnjuta det förtroende som är en förutsättning för bidraget är främst beroende på dem själva. Endast genom att hävda det fria bildningsarbetets värden och ideal och verksamhetens obundenhet och oberoende kan studieförbunden skapa respekt och förtroende för sig själva och för sin roll i samhället.

Grundläggande krav:

Folkbildningsverksamheten ska vara fri och frivillig, obunden av marknaden, skild från samhällets läroplansstyrda utbildning och arbetsgivarnas produktionsanpassade personalutbildning. Den ska vara ett forum där deltagarna själva väljer ämne och arbetsformer och där de egna erfarenheterna och behoven styr studierna. Ett vitalt folkrörelsearbete har alltid sin grund i ett fritt och självständigt kunskapssökande.

Det finns en förväntan att varje studieförbund ger uttryck för en egen profil, som kan vara präglad av huvudmannens ideologiska eller politiska värderingar. Folkbildningen måste själv, reagera och vidta åtgärder internt om det visar sig att viss bedriven verksamhet inte uppfyller de krav som angetts för att det kommunala bidraget ska utgå.

De kommunala bidragen får inte användas till verksamhet med kommersiellt syfte. De resurser som kommunen ställer till förfogande ska främst användas för att nå ut och aktivera grupper som av olika skäl har begränsade möjligheter att delta i studier och kulturverksamhet.

Studieförbunden med sin folkbildningsverksamhet har en viktig uppgift i att belysa och diskutera aktuella problem och introducera nya kunskapsområden. Att öppna nya perspektiv som kan ge aktuella samhällsfrågor eller problem annan belysning och där tillfälle ges att granska och ifrågasätta det som sker är angeläget.

Utgångspunkter för det kommunala bidraget

Studieförbundens folkbildningsverksamhet bygger på tre verksamhetsformer;

1. Studiecirkel
   
2. Kulturprogram
   
3. Annan gruppverksamhet

1. Studiecirkel

Studieförbunden har som anordnare det fulla ansvaret för verksamhetens innehåll, kvalitet och utveckling. Studiecirkeln är öppen för alla och är oftast en liten grupp människor som utifrån sina behov och intressen gemensamt söker kunskap och färdigheter.

Studiecirkelarbetet präglas av demokratiska värderingar och tar till vara varje deltagare som en resurs med erfarenheter och tankar, värda att lyfta fram. Studierna kännetecknas av dialog mellan deltagarna.

Studiecirkeln leds av en cirkelledare, som är godkänd av studieförbundet och som har pedagogisk förmåga att visa vägen till kunskap. Vid cirkelns början planerar deltagarna och ledaren gemensamt sitt studiearbete. Som grund för cirkelstudierna finns också någon form av studiematerial, som väljs av cirkeln gemensamt och som senast vid andra cirkelsammankomsten finns tillgängligt för deltagarna. Varje cirkel ska bäras av ambitioner att tillföra perspektiv från olika kunskapskällor och olika infallsvinklar. Studiecirkeln kännetecknas av att den leder till någon form av utveckling/förändring.

En studietimme omfattar 45 minuter och nio studietimmar är minimum för att cirkeln ska vara bidragsberättigad. För att räknas som deltagare i cirkeln förutsätts närvaro vid minst tre cirkelsammankomster, varav minst en gång vid de tre första sammankomsterna.

Studiecirkeln är ett sammanhållet arrangemang där enskild sammankomst inte kan brytas ut och rapporteras som annan verksamhetsform. För att räknas som deltagare i en studiecirkel måste deltagaren under året fylla minst tretton år.

Studiecirkeln består av

• minst tre personer som under
  
• minst tre sammankomster och
  
• minst nio studietimmar gemensamt söker kunskap.

Cirkelledaren, som kan vara en av dessa tre är godkänt av studieförbundets lokala organisation.

Studiematerial finns tillgängligt för var och en deltagare senast vid den andra sammankomsten.

Tid för eftertanke ska finnas mellan sammankomsterna.

Utmärkande för en studiecirkel

• kan max ha tre sammankomster om fyra timmar per vecka dvs. 12 studietimmar per vecka
  
• ingen deltagare kan gå mer än åtta timmar per dag fördelade på minst två cirklar
  
• planlagd cirkelverksamhet pågår högst 40 veckor per år dvs. max 480 timmar per år
  
• varje studiecirkel ska tillföra deltagarna ny kunskap
  
• verksamhet med föräldrar och där barns deltagande är en förutsättning, ska då det gäller barn som är max 5 år rapporteras som studiecirkel

Studiecirkelverksamhet för institutioner kan inte

• vara en sysselsättning för stunden
  
• bedrivas som terapiverksamhet
  
• genomföras av personal inom ramen för sin anställning och på betald arbetstid

För studiecirkelverksamhet generellt gäller att den inte kan
vara sådan verksamhet som är utövande av lek, spel och idrott ex vattengymnastik, stavgång, boule och/eller bridge

Kultur- och fritid har ansvaret att förtydliga vilka kostnader/verksamheter som bidrag som beviljas olika föreningar ska täcka. I de fall beviljade bidrag inte kan kombineras med studiecirkelverksamhet ska detta anges på beslutet om bidrag till berörd förening.

2. Kulturprogram

Kulturprogram arrangeras av studieförbunden och har medverkan dels av amatörer men också professionellt verksamma kulturarbetare. Kulturprogram är en verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik och som har en sådan utformning i tid och rum att närvaro, delaktighet, upplevelse och eftertanke skapas. Kulturprogram kan bland annat genomföras som föreläsning, utställning eller teater-, dans- och musikföreställning.

För all verksamhet som rapporteras som kulturprogram har studieförbundet ett anordnaransvar. Studieförbundets roll som arrangör måste tydligt framgå vid inbjudan till och genomförande av varje program. Detta gäller vid offentliga kulturprogram men också vid kulturprogram som genomförs i samverkan med andra organisationer.

När kulturprogram genomförs ska det alltid finnas en av studieförbundet utsedd och närvarande företrädare, som ansvarar för arrangemangets genomförande och rapportering. Kulturprogrammet ska ges en sådan utformning i tid och rum att förutsättningar finns för närvaro, delaktighet, upplevelse och eftertanke. Kulturprogram kan inte ges på distans.

Kulturprogram som genomförs i samverkan mellan flera studieförbund, kan bara rapporteras av en av anordnarna.

Ett kulturprogram som rapporteras

• ska vara så länge i tid att det kvalitativa kravet kan uppnås och bör inte understiga 20 minuter
  
• och som avser en utställning som finns tillgänglig under en längre tid kan rapporteras som ett kulturprogram vid vernissage och vid särskilda visningar
  
• och som avser en musikgrupp som uppträder vid olika tider under en dag kan rapporteras som fler kulturprogram förutsatt att publiken inte är densamma vid de olika tillfällena

3. Annan gruppverksamhet

Annan gruppverksamhet är en del av folkbildningen och den ska motsvara de kvalitetsambitioner som studieförbunden men också kommunen ger uttryck för. Den skiljer sig från studiecirkelverksamheten beträffande deltagare, tid, planering och metodik.

Annan gruppverksamhet genomförs i friare och flexiblare former än studiecirkeln. Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare än vad som i regel är rimligt i cirkelarbete. Antalet sammankomster kan vara färre. Om studieförbundet och gruppen så bedömer kan en enda aktivitet vara tillräckligt. Deltagarna kan vara fler än vad en cirkel i regel medger. Dessutom kan deltagarna vara yngre och barngrupper kan här få sitt första möte med folkbildningen. Som arrangör av annan gruppverksamhet ska studieförbundet godkänna både arbetets inriktning och gruppens ledare.

Annan gruppverksamhet

• min tre deltagare inkl ledare
  
• kan rapporteras med deltagare från 5 år

Kommunalt bidrag till studieförbunden

Det kommunala bidraget är lika som det statliga bidraget och bygger på tre bidragsdelar:

1. Basbidrag
   
   
2. Målgruppsbidrag
   
   
3. Utvecklingsbidrag

1. Basbidrag

Till potten för basbidrag avsätts årligen 70 % av den tillgängliga kommunala ramen för bidrag till studieförbund. Den procentuella andelen som avsätts för basbidrag ska hålla samma nivå i tre år. Basbidraget för det enskilda studieförbundet beräknas i förhållande till ett genomsnitt av den rapporterade verksamheten från de tre senaste verksamhetsåren.

2. Målgruppsbidrag

Till potten för målgruppsbidraget avsätts årligen 18 % av den tillgängliga kommunala ramen för bidrag till studieförbund. Målgruppsbidraget för det enskilda studieförbundet baseras på rapporterad verksamhet med den särskilt prioriterade gruppen. Målgruppsbidraget omfördelas årligen i förhållande till i studietimmar redovisad verksamhet senast kända verksamhetsåret.

Målgruppsbidraget avser studiecirkelverksamhet och annan gruppverksamhet med följande grupper:

• Deltagare som på grund av bestående funktionshinder har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
  
• Deltagare som är arbetslösa/arbetssökande
  
• Deltagare som har invandrat till Sverige

Bidraget baseras på studiecirklar och annan gruppverksamhet där minst hälften av deltagarna tillhör målgruppen och det beräknas enligt följande:

• Funktionshindrade: tilläggsbidrag motsvarande 1,5 studietimme
  
• Arbetslösa/arbetssökande: tilläggsbidrag motsvarande 1.0 studietimme
  
• Människor som har invandrat: tilläggsbidrag motsvarande 1.0 studietimme

I de fall enskild deltagare behöver teckentolk eller annan tolkservice för att kunna delta, ingår även den verksamheten i underlaget för beräkning av målgruppsbidraget.

3. Utvecklingsbidrag

Till potten för utvecklingsbidrag avsätts årligen 12 % av den tillgängliga kommunala ramen för bidrag till studieförbund. Den procentuella andelen som avsätts till utvecklingsbidraget ska hålla samma nivå i tre år. Utvecklingsbidraget för det enskilda studieförbundet utgår med 12 % baserat på det totala kommunala bidraget som studieförbundet erhållit föregående verksamhetsår.

Utvecklingsbidraget utgår för fyra prioriterade områden som alla i grunden handlar om den enskilda människans förutsättningar att utvecklas och att vara med och utveckla samhället

• Användning av modern informationsteknologi, IT som pedagogiskt verktyg i ordinarie verksamhet och i nya former för flexibelt lärande på distans, folkbildning på distans oberoende av tid och rum och andra distansstudier, där studieförbunden är en bro till studier också i annan vuxenutbildning t ex distansstudier vid högskolor
  
  
• Verksamheter som skapar möten, dialog och erfarenhetsutbyte mellan människor med bakgrund i olika länder och kulturer och som främjar förståelse, respekt och integration i vårt mångkulturella samhälle
  
  
• Kontakt och samarbete med nya föreningar, nya kooperativ, nya nätverk och andra nya grupper i en förnyad - eller klassisk - folkbildningsverksamhet, som utgår från deras förutsättningar och behov
  
  
• Pedagogiskt utvecklingsarbete, både generellt och ämnesrelaterat.